God eller allsmäktig?

Nu när jag sitter här med näsan i ekonomiböckerna och brottas med strategier, analyser, budgtering och olika styrningssätt förstår jag det viktiga i att välja om man tror att Gud är allsmäktig eller god. De gånger jag hittills i mitt liv funderat över detta (alltså Gud inte affärsmannaskap) så har jag inbillat mig själv att Gud måste vara god. Lite på grund av att det har varit så enkelt att bara byta ut u:et mot o:et så har man liksom samma ord. Bara det måste juh betyda att det är rätt. Men även för att jag faktiskt inte annars kan se varför man tillåter sig själv att släppa taget och lita på något högre än sig själv om det just inte är annat än gott.

Men som sagt, nu sitter jag juh här med näsan i ekonomiböckerna och börjar omvärdera min tro. För i detta finns inget gott. Den där Gud har nog fått dubbelhybris och utsett sig själv till allsmäktig så här lagomt innan tentan i affärsutveckling. Denna omnipotens där Gud inte bara kan överskrida fysikens och sannolikhetslärans lagar, utan även överskrida logikens ramar har han/hon liksom överträffat sig själv med att inte vara bunden av några som helst begränsningar över huvud taget. Ta på sig bestämmarhatten gjorde Gud minnsann och slängde iväg en omöjlig deadline framför en lätt förvirrad och uppgiven Frida. Sannolikheten att jag klarar denna tenta är lika med noll OM inte den allsmäktige slår klackarna i taket och får för sig att åsidosätta all världens naturlagar totalt genom att uträtta ett mirakel.