Du måste sluta oroa dig för sånt som inte spelar någon roll.
Våga tro att det faktiskt ligger nånting i orden: ”Att oroa sig idag är att låna bekymmer från morgondagen” Det är okej att det går på tok, det är okej att göra bort sig, det är till och med okej att det går fullständigt åt helvete ibland. Det är inte så farligt. Det blir bättre. Det blir bra. Kanske för att det måste.
All min stolthet, all min fåfänga, all min snarstuckenhet. Mina drömmar, min goda vilja, ja, allt jag vill så väl. Allt jag tar på mig, allt jag försöker bära, allt jag ska lyckas med, allt som inte får gå fel. Låt allt detta vara; för vem av oss kan med alla våra bekymmer lägga en enda aln till vår livslängd?
Vinden stillnar framåt kvällen, vågen planar ut mot stranden, solen sjunker ner, röd och stor. Gäddan slår i mörka vattnet, lommens rop hörs över nejden. Och inget är så farligt som du tror.
Amen.
Visst är det så att vi allt för ofta oroar oss för vad som eventuellt komma skall. Men till vilken nytta kan man undra. Det tar bara en massa onödig energi. Försöker så gott det går att fokusera på nuet istället för att oroa mig över framtiden även om de tankarna ibland tränger sig på de också.
SvaraRaderaKram